Tysk musik.

Tyskland har haft flera spännande musiker i alla tider och inom olika genrer. Nu ska jag berätta lite mer om artisterna inom äldre klassisk musik och den moderna populärmusiken.

Klassisk musik. 
En världsberömd klassisk musiker var Johan Sebastian Bach som var verksam under barocken. Bach
var tonsättare och organist, och levde under 1700-talet.
En annan känd tysk var Richard Wagner. Hans musik var dramatisk och blev en symbol för det tyska riket.
Populärmusik
En typisk tysk musik är schlager. Ordet schlager kan vara som en ballad på svenska, men på tyska betyder detta hitlåt. Alltså en låt som många gillar och som är riktigt bra.
Inom rocken finns det en tysk stil kallad krautrock, som kommer från den tyska rätten sauerkraut. Ett typiskt tyskt krautrockband är Amon düül.
Inom synthmusiken finns det världsberömda bandet Kraftwerk som spelade mycket elektronisk musik i början utav 1970-talet, detta bandet är fortfarande verksamt.  Kraftwerk har gjort några kända låter som I am a robot och Tour de France.
På 80 - talet hade Tyskland två bra kvinnliga sångare, en som heter Nicole Seibert. Hon vann melodifestivalen år 1982 med låten " Ein Bißchen Frieden " Senare under 80 - talet kom det en annan kvinna som är väldigt framgångsrik, denna tyska kvinna heter Nena. Hennes största hit som hon har gjort är "99 Luftballons".


Deutschland hat viele spannende Musiker in aller Zeiten gehabt. In der land gibt es mehrere Genres und Artisten. In der klassischen Genre war Johan Sebastian Bach und Richard Wagner. In der populären Musik gab es Künstler / Bands wie Kraftwerk, Nena und Nicole Seibert. Nicole Seibert gewann den Eurovision Song Contest 1982 mit dem Lied "Ein bisschen Frieden". Dieses Lied war ein großer Erfolg. Ein paar Jahre hat Nena eine berühmte Lied, dass viele Menschen kennen, 99 Luftballons.

Ägget i e-kolven.

Syfte : Vi ska ta reda på volymen på ett ägg i olika temperaturer.

Hypotes : Jag tror att det kokande vattnet kommer göra att ägget smulas sönder. Eftersom ägget kommer börja koka.
Vi har 2 teorier, vi tror även att ägget skulle kunna vända på sig på grund av att vattnet kokar. Vilket gör att det lyfts upp ånga, och då kan ägget rotera i sidled.

Material/kemikalier : Ägg, e - kolv, ( varmt vatten )

Fökunskap : Gaser och vätskor ändrar volym när deras temperatur ändras.

Utförande : Vi började med att hämta ett ägg och skalade av skalet. Sedan förflyttade vi oss till diskbänken: Vi kokade upp vattnet med hjälp utav en vatten kokare. När vattnet kokade hällde vi över vattnet till en e - kolv och placerade ägget som ett lock på toppen.

Resultat : Efter en halv minut så började ägget sjunka ner emot botten av e - kolven. Detta var på grund utav att temperaturen av vattnet ändrades när vi förde över vattnet till e - kolven. Temperaturen sjönk direkt, det betyder även att volymen ändrades till en mindre skala. Detta gör att det blir ett tryck  ( eller vakum ) som drar ner ägget emot botten.
Efter några minuter blev volymen för låg och trycket blev för starkt, så ägget delade på sig. Ägget var dock för stort för e - kolven, vilket också kunde vart en anledning till att ägget delade på sig till slut.

Slutsats: Min slutsats är att volymen ändras på grund utav vilken temperatur det är. och att ägget sjönk ner emot botten på grund utav att det var lite volym i t - kolven och att det var mycket tryck som gjorde att ägget drogs neråt.

Genetik inlämnings uppgift.

Redogör så utförligt du kan vad DNA är för något?

I våran kropp har vi riktigt många celler.  I varje cell finns det en cell kärna. I denna cellkärna finns det något som kallas kromosomer, det är i dessa krommosoner som DNA:et är. Vi har 46 kromosomer.
DNA är en viktigt molekyl som bestämmer det arv du har. Det är DNA som gör att du ser ut som du ser ut, eftersom DNA bär på genometet. DNA har nästan alla levande varelser. I DNA:et har man något som kallas det genetiska alfabetet, bokstäverna i detta alfabet är adenin ( A) gunanin ( G ) cytosin ( C) tymin ( T ). Dessa bokstäver passar inte alltid med varann, utan A - T,  C - G passar alltid med varann. Det är dessa som alltid är basparen tillsammans. Vi människor har alltid bokstäverna i samma ordning, förutom 0,5 %. Det är dessa 0,5%:en som förändrar vårt utseende, det är därför vi ser olika ut. Men ibland kan det gå fel i DNA:et, det är detta som kallas för mutationer. Våra celler har en funktion som reparerar DNA:et, men ibland klarar inte cellerna av att reparera för stora skador. Det är då det sker ett sorts fel som leder till ett handikapp eller missbildning.

Man kan använda DNA i brottsutredningar när man ska leta fram fingeravtryck mm. Man kan alltså använda DNA för att identifiera folk. Man kan även använda DNA för att ta reda på vilka sina förfader är, om man inte vet det, eftersom man har nästan likadant DNA som sina förfäder. Detta använder man ofta vid släktforskning. En sak som är ganska ny som man har kommit på inom forskningen är att man kan klona olika varelser.  Kloning går till såhär : Man tar en gen ur den varelsen man vill klona, sedan stoppar man in denna cell i ett kvinnas ägg och stoppar sedan in denna i en livmoder. Då skapas en klon.
En annan viktig sak med DNA är att man kan ta reda på ärftliga sjukdomar, som bröstcancer mm, och därför kunna bota denna sjukdom i tid om man kollar upp sig. Detta har räddat många liv inom sjukvården, man har även tagit reda på där att sjukdomen ALS lägger sig i kromosomen 21.

På grund av de anlag som man föds med så ärver man olika egenskaper från sina föräldrar. Visa och förklara varför det är så. 

När man föds så får man olika egenskaper ifrån sina föräldrar ( DNA:et ). Man ärver 50% av DNA:et ifrån sin mamma, och 50% av sin pappa. Som jag förklarade i första frågan så finns DNA:et i kromosomer, och jag sa även att vi har 46 kromosomer. Anledningen till att vi har 46 kromosomer är på grund utav könscellerna som vi ärver utav våra föräldrar. Vi ärver 23 könsceller av pappans spermie, och 23 könsceller utav mammans ägg. Det är i dessa kromosomer som vi ärver resten utav allt arv. Som ögonfärg, hudfärg, hårfärg osv. Men om vi säger att mamman har blåa ögon, och pappan har bruna ögon? Vad händer då? Jo, man brukar prata om dominanta och recessiva anlag. Ett brunt öga ( B) dominerar över ett blått öga ( b ) så just därför brukar ett  sådant barn oftare få bruna ögon. Men man får inte glömma att detta barnet fortfarande bär på ett blåögt arv. Så om detta barnet skulle få barn med en partner som har blå ögon, så skulle det vara möjligt att deras barn skulle få blåa ögon. 
Men självklart så ärver man inte bara bra saker utav sina föräldrar, utan man kan även ärva sjukdomar och missbildningar. Detta är någonting som är viktigt att kolla upp om man vet att det t.ex går någon sjukdom i släkten som bröstcancer m.m.

Redogör för vad man kan använda genetiken till. Finns det etiska aspakter på den genetiska forskningen? Svara så utförligt du kan. 

Som jag redan nämnt ovan kan man använda genetiken bl.a för att kontrollera om sjukdomar har gått i arv, för kloning och för släktforskning. Man kan t.ex upptäcka allvarliga skador eller mutationer på ett foster och reparera det. På många sätt är det alltså en väldigt värdefull möjlighet till att få kunskap och att åstadkomma något bra. Men det finns etiska aspekter av denna forskningen som man kan ha olika åsikter om. När forskningen inte används för att bekämpa sjukdomar, eller i något annat gott syfte så är forskningen mer tvivelaktig. Man kan t.ex använda genetiken för att bestämma könet på ett foster, och om fostret visar sig ha " fel " kön så kan man ta bort fostret. Likadant om man skulle upptäcka någon mindre skada på fostret. Det skulle också vara möjligt att " skapa " en individ med ett speciellt utseende som man önskar. Forskningen kan då leda till en slags sållning av bättre och sämre människor, samt att man griper in i naturens egen lag, vilket man kan ha åsikter om.

Jag själv tycker genetik forskningen är mycket viktig när den används i goda syften, som t.ex att upptäcka ärftliga sjukdomar och missbildningar. Även när man använder den i form utav brottsbekämpning är den viktig. Jag tycker däremot att det är ännu viktigare att det finns regler som styr den forskningen så den inte används på fel sätt. Så inte någon forskare missbrukar tekniken. Jag vill inte att man ska skapa den " perfekta " människan, utan vill att naturen ska få råda så långt som möjligt.

Smörkniv.

Jag valde att just göra denna kniven eftersom jag ville ha nått med vingar och göra. Längst bak på min smörkniv är det små vingar, änglavingar.
När jag skissade försökte jag skapa något annorlunda, som ingen annan hade. Det var då jag kom och tänka på änglavingar, för det har ingen annan på sin smörkniv, men änglavingar är ockdså en personlig favorit. Jag tycker det är fint med vingar eftersom det är ett tecken på frihet. Enligt mig är frihet det bästa man kan ha. Hela kniven ser ut som en smal vinge, vilket jag tycker är fint. Den är enkel och nätt.

Jag har använt mig utav en figursåg, sandpapper, en halvrundfil ,en krokodilkäft, olja och pensel.
Jag började med att klippa ut min mall och klistra fast mallen på en träbit. Sedan målade jag av mallen på träbiten och började såga ut smörkniven med hjälp utav en figursåg. Detta tog några lektioner men efter det började jag och slipa med en halvrund fil och där efter sandpapper. När alla jacken och reporna  var borta så lackade jag min smörkniv med olja.

När jag sågade ut min kniv så råkade jag göra ett stort hack i mon kniv, så då fick jag använda mig utav  en halvrund fil riktigt mycket för att ta bort jacket. Alltså var det inget stort problem!

Vett på isen.

Att bedriva friluftsliv på isen kan vara både härligt och farligt. Det kan vara härligt att befinna sig ute på isen och åka skridskor mm. Men det är även farligt på grund utav att man kan falla igenom isen. Just därför måste man vara förberedd med vissa saker när man ska bege sig ut på isen.

En sak man måste tänka på är vad man ska ha på sig. En slags klädsel som är riktigt bra är lager på lager principen. Denna klädsel hjälper dig att klara av kyla och även att slippa fukt.  Denna klädsel har tre olika lager. Ett underställ, ett mellanlager och ett ytterplagg. Att ha flera lager är bra eftersom det skapas värme i mellan alla lagren, vilket gör att du inte fryser.

Understället är den klädsel som många oftast struntar i eftersom man tror att det inte hjälper att hålla värmen, men detta är så klart fel. Understället är nästan det viktigaste plagget man kan ha när du vill behålla värmen. En viktig sak man ska tänka på när man väljer underställ är att man inte ska ta ett underställ gjort utav bomull. Bomull drar åt sig fukt, och om du svettas så blir understället blött vilket leder till att du kommer frysa. Använd istället ett underställ gjort utav funktionsmaterial, eftersom detta materialet inte drar åt sig fukt. Men om du ska ut och röra på dig ordentligt kan du använda syntet material i ditt underställ istället. Syntet materialet gör att kroppen får andas, vilket gör att all svett inte fastnar i kläderna.

Nästa lager är mellanlagret. Mellanlagret brukar oftast bestå utav en tunn kofta, t.ex en flis. Men om du ska ut i kallare väder (som  vid skidåkning ) så kan du välja att använda en polotröja istället. Mellanlagrets uppgift går ut på att ta bort onödig värme och fuktighet.

Sista lagret som du ska ha i din klädsel är ett ytterplagg. Ytterplaggets uppgift är att stå emot vind och väta. Det är också viktigt att ytterplagget andas, så ev fukt kan transporteras bort från kroppen. Bra material som står emot väta är tex gore-tex.

Nästa steg som du måste veta  mer om innan du ska bege dig ut på isen är redskapen. En bra sak att ha med sig är en ispik. En ispik är en sorts stav som mäter hur tjock isen är, då kan man även ta reda på vilka egenskaper isen har. För att isen ska vara säker att gå på måste den vara 10 cm tjock minst. Självklart finns det alltid en risk att man kan falla igenom isen ändå, vid speciella ställen som en bro eller grund. Men ett tips är att alltid försöka gå på is som är minst 10 cm tjock.

Såklart finns det många olika sorters isar. En is som nästan alltid håller även om den är tunn är kärnis. Kärnis består bara utav vatten, vilket gör den väldigt stadig. Sedan finns det isar som våris och nyis. Våris är is som kan ha fallit sönder lite på grund utav det har blivit mildare temperaturer pga våren. Nyis är is som precis gjorts, sådan is som är blank och fin.

Andra saker som man ska ha med ut på isen är mobiltelefon, en annan person och isdubbar. Dessa tre saker är riktigt viktigt att ha med sig. Såklart finns det andra saker med som är bra! Livlina, som du använder ifall du skulle ramla ner i isen. Och en visselpipa för att andra i närheten ska kunna höra dig om du fallit igenom isen.

Om du nu faller igenom isen och du är ensam, vad ska du göra då? Jo, det finns vissa saker som man ska tänka på. Den allra första saken du ska tänka på är att vända dig om och försöka klättra upp på samma ställe som du kom ifrån. För du vet inte hur hållbar isen är på andra sidan. Eftersom att du precis har ramlat ner igenom isen så kan isen vara lite ostadig i början, det är då du ska använda dig utav dina armar och känna dig fram när du försöker ta dig upp. Sen när du har hittat en hållbar is så ska du använda dig utav isdubbarna. Du tar isdubbarna och sätter tummarna ovanpå dubbarna och börjar hacka dig fram. Tänk på att ta i rejält när du sätter i dubbarna i isen så du får ett fast grepp, annars kan de bli att isdubben lossnar och att du faller tillbaka i vattnet igen. När du har fått upp överkroppen ovanför isen så ska du häva upp ena benet på isen för att sedan ta dig upp.

Men om du inte är ensam så ska kamraten alltid hjälpa till, de är då det blir säkrast för personen att ta sig upp. Det är viktigt att man tänker på att man inte ska dra upp en person med hjlp utav en egen kroppsdel, för då finns risken att personens om fallit i drar i dig med. Detta gjorde jag när jag och en person var ute på isen, då la jag mig på mage och drog upp min kompis med armen, vilket är fel. Självklart kan det funka att göra såhär i yttersta nödfall, men det är absolut inte ett förstahandsval. Utan det första man ska göra är att använda sig utav en teknik som heter " den förlängda armen ". Denna teknik innebär att man ska lägga sig på mage någon meter ifrån isvaken och använda sig utav ett långt föremål som en lång pinne. Då kan man dra upp personen utan fara. Det allra bästa skulle vara ifall personen som ligger i vattnet skulle slänga upp sin livlina, men det är inte alltid tillgängligt eftersom personen antingen inte har en livlina, eller att den har drabbats utav panik.

Jag tycker verkligen att personer som ska ut på isen tar reda på dessa saker, för jag vet själv vilken panik man kan få utav att hamna i det kalla vattnet. Men självklart är det underbart att befinna sig ute på isen en fin dag. Tänker man på detta så är man väl förbered och kan njuta av den friska luften!

DNA i kiwin...?!

Hypotes : Jag tror att vi kommer lyckas med att se DNA:et, och jah tror att den kommer se ut som våra lärare har visat oss. Alltså som en spiral.

Syfte : Att kunna se DNA:et ur en kiwi.

Kemikalier : kiwi, iskall t - sprit , koksalt, diskmedel,
Matrial: 100 ml bägare, tratt, filtreringspapper, mätglas, pinne eller potatissticka och sked.

Utförande : Vi började med att hämta alla grejer. Efteråt så mosade vi en halv kiwin i en skål och tillsatte sedan 50 ml vatten och 5 ml diskmedel.

Sedan tillsatte vi en nypa salt. Eftersom att denna blandningen måste vara kall under hela processen så satte vi skålen i en annan skål med snö i, på detta sätt håller sig vätskan kall.
Efter det så började vi sila vätskan ifrån kiwiköttet med hjälp utav en tratt och ett kaffe filter, detta gjorde vi för att vi ville endast ha kiwi vätskan och inte köttet, då blir det enklare att se DNA:et.

När vi hade silat färdigt kiwin så tillsatte vi t sprit för att kunna se DNA:ET.

Resultat : Efter att ha tillsatt T spriten löstes DNA:ET upp i små bubblor som på bilden nedan. Vilket gjorde att man kunde se DNA:ET som jag trodde från första början, dock så såg det inte ut så som jag trodde att de skulle göra.

slutsats: Slutsatsen var att det finns DNA: i kiwin. Vi diskuterade i  gruppen och blev lite tveksamma över våran hypotes under arbetens gång. Vi tänkte, finns det verkligen DNA i någonting som inte lever? Detta gjorde oss oroliga, men med hjälp utav T - spriten fick vi reda på att det fanns DNA i kiwin. Vilket stämde bra med hypotesen även om vi tvekade.

Felkällor : Eftersom resultatet blev som det skulle bli så gjorde vi inte några större fel, men man skulle hälla T-spriten längst kanten, vilket vi inte gjorde. Vi hällde T-spriten rakt ner i bägaren, men det blev inga stora förändringar.