Redogör så utförligt du kan vad DNA är för något?
I våran kropp har vi riktigt många celler. I varje cell finns det en cell kärna. I denna cellkärna finns det något som kallas kromosomer, det är i dessa krommosoner som DNA:et är. Vi har 46 kromosomer.
DNA är en viktigt molekyl som bestämmer det arv du har. Det är DNA som gör att du ser ut som du ser ut, eftersom DNA bär på genometet. DNA har nästan alla levande varelser. I DNA:et har man något som kallas det genetiska alfabetet, bokstäverna i detta alfabet är adenin ( A) gunanin ( G ) cytosin ( C) tymin ( T ). Dessa bokstäver passar inte alltid med varann, utan A - T, C - G passar alltid med varann. Det är dessa som alltid är basparen tillsammans. Vi människor har alltid bokstäverna i samma ordning, förutom 0,5 %. Det är dessa 0,5%:en som förändrar vårt utseende, det är därför vi ser olika ut. Men ibland kan det gå fel i DNA:et, det är detta som kallas för mutationer. Våra celler har en funktion som reparerar DNA:et, men ibland klarar inte cellerna av att reparera för stora skador. Det är då det sker ett sorts fel som leder till ett handikapp eller missbildning.
Man kan använda DNA i brottsutredningar när man ska leta fram fingeravtryck mm. Man kan alltså använda DNA för att identifiera folk. Man kan även använda DNA för att ta reda på vilka sina förfader är, om man inte vet det, eftersom man har nästan likadant DNA som sina förfäder. Detta använder man ofta vid släktforskning. En sak som är ganska ny som man har kommit på inom forskningen är att man kan klona olika varelser. Kloning går till såhär : Man tar en gen ur den varelsen man vill klona, sedan stoppar man in denna cell i ett kvinnas ägg och stoppar sedan in denna i en livmoder. Då skapas en klon.
En annan viktig sak med DNA är att man kan ta reda på ärftliga sjukdomar, som bröstcancer mm, och därför kunna bota denna sjukdom i tid om man kollar upp sig. Detta har räddat många liv inom sjukvården, man har även tagit reda på där att sjukdomen ALS lägger sig i kromosomen 21.
I våran kropp har vi riktigt många celler. I varje cell finns det en cell kärna. I denna cellkärna finns det något som kallas kromosomer, det är i dessa krommosoner som DNA:et är. Vi har 46 kromosomer.
DNA är en viktigt molekyl som bestämmer det arv du har. Det är DNA som gör att du ser ut som du ser ut, eftersom DNA bär på genometet. DNA har nästan alla levande varelser. I DNA:et har man något som kallas det genetiska alfabetet, bokstäverna i detta alfabet är adenin ( A) gunanin ( G ) cytosin ( C) tymin ( T ). Dessa bokstäver passar inte alltid med varann, utan A - T, C - G passar alltid med varann. Det är dessa som alltid är basparen tillsammans. Vi människor har alltid bokstäverna i samma ordning, förutom 0,5 %. Det är dessa 0,5%:en som förändrar vårt utseende, det är därför vi ser olika ut. Men ibland kan det gå fel i DNA:et, det är detta som kallas för mutationer. Våra celler har en funktion som reparerar DNA:et, men ibland klarar inte cellerna av att reparera för stora skador. Det är då det sker ett sorts fel som leder till ett handikapp eller missbildning.
Man kan använda DNA i brottsutredningar när man ska leta fram fingeravtryck mm. Man kan alltså använda DNA för att identifiera folk. Man kan även använda DNA för att ta reda på vilka sina förfader är, om man inte vet det, eftersom man har nästan likadant DNA som sina förfäder. Detta använder man ofta vid släktforskning. En sak som är ganska ny som man har kommit på inom forskningen är att man kan klona olika varelser. Kloning går till såhär : Man tar en gen ur den varelsen man vill klona, sedan stoppar man in denna cell i ett kvinnas ägg och stoppar sedan in denna i en livmoder. Då skapas en klon.
En annan viktig sak med DNA är att man kan ta reda på ärftliga sjukdomar, som bröstcancer mm, och därför kunna bota denna sjukdom i tid om man kollar upp sig. Detta har räddat många liv inom sjukvården, man har även tagit reda på där att sjukdomen ALS lägger sig i kromosomen 21.
På grund av de anlag som man föds med så ärver
man olika egenskaper från sina föräldrar. Visa och förklara
varför det är så.
När man föds så får man olika egenskaper ifrån sina föräldrar ( DNA:et ). Man ärver 50% av DNA:et ifrån sin mamma, och 50% av sin pappa. Som jag förklarade i första frågan så finns DNA:et i kromosomer, och jag sa även att vi har 46 kromosomer. Anledningen till att vi har 46 kromosomer är på grund utav könscellerna som vi ärver utav våra föräldrar. Vi ärver 23 könsceller av pappans spermie, och 23 könsceller utav mammans ägg. Det är i dessa kromosomer som vi ärver resten utav allt arv. Som ögonfärg, hudfärg, hårfärg osv. Men om vi säger att mamman har blåa ögon, och pappan har bruna ögon? Vad händer då? Jo, man brukar prata om dominanta och recessiva anlag. Ett brunt öga ( B) dominerar över ett blått öga ( b ) så just därför brukar ett sådant barn oftare få bruna ögon. Men man får inte glömma att detta barnet fortfarande bär på ett blåögt arv. Så om detta barnet skulle få barn med en partner som har blå ögon, så skulle det vara möjligt att deras barn skulle få blåa ögon.
Men självklart så ärver man inte bara bra saker utav sina föräldrar, utan man kan även ärva sjukdomar och missbildningar. Detta är någonting som är viktigt att kolla upp om man vet att det t.ex går någon sjukdom i släkten som bröstcancer m.m.
Redogör för vad man kan använda genetiken till. Finns det etiska aspakter på den genetiska forskningen? Svara så utförligt du kan.
Som jag redan nämnt ovan kan man använda genetiken bl.a för att kontrollera om sjukdomar har gått i arv, för kloning och för släktforskning. Man kan t.ex upptäcka allvarliga skador eller mutationer på ett foster och reparera det. På många sätt är det alltså en väldigt värdefull möjlighet till att få kunskap och att åstadkomma något bra. Men det finns etiska aspekter av denna forskningen som man kan ha olika åsikter om. När forskningen inte används för att bekämpa sjukdomar, eller i något annat gott syfte så är forskningen mer tvivelaktig. Man kan t.ex använda genetiken för att bestämma könet på ett foster, och om fostret visar sig ha " fel " kön så kan man ta bort fostret. Likadant om man skulle upptäcka någon mindre skada på fostret. Det skulle också vara möjligt att " skapa " en individ med ett speciellt utseende som man önskar. Forskningen kan då leda till en slags sållning av bättre och sämre människor, samt att man griper in i naturens egen lag, vilket man kan ha åsikter om.
Jag själv tycker genetik forskningen är mycket viktig när den används i goda syften, som t.ex att upptäcka ärftliga sjukdomar och missbildningar. Även när man använder den i form utav brottsbekämpning är den viktig. Jag tycker däremot att det är ännu viktigare att det finns regler som styr den forskningen så den inte används på fel sätt. Så inte någon forskare missbrukar tekniken. Jag vill inte att man ska skapa den " perfekta " människan, utan vill att naturen ska få råda så långt som möjligt.
När man föds så får man olika egenskaper ifrån sina föräldrar ( DNA:et ). Man ärver 50% av DNA:et ifrån sin mamma, och 50% av sin pappa. Som jag förklarade i första frågan så finns DNA:et i kromosomer, och jag sa även att vi har 46 kromosomer. Anledningen till att vi har 46 kromosomer är på grund utav könscellerna som vi ärver utav våra föräldrar. Vi ärver 23 könsceller av pappans spermie, och 23 könsceller utav mammans ägg. Det är i dessa kromosomer som vi ärver resten utav allt arv. Som ögonfärg, hudfärg, hårfärg osv. Men om vi säger att mamman har blåa ögon, och pappan har bruna ögon? Vad händer då? Jo, man brukar prata om dominanta och recessiva anlag. Ett brunt öga ( B) dominerar över ett blått öga ( b ) så just därför brukar ett sådant barn oftare få bruna ögon. Men man får inte glömma att detta barnet fortfarande bär på ett blåögt arv. Så om detta barnet skulle få barn med en partner som har blå ögon, så skulle det vara möjligt att deras barn skulle få blåa ögon.
Men självklart så ärver man inte bara bra saker utav sina föräldrar, utan man kan även ärva sjukdomar och missbildningar. Detta är någonting som är viktigt att kolla upp om man vet att det t.ex går någon sjukdom i släkten som bröstcancer m.m.
Redogör för vad man kan använda genetiken till. Finns det etiska aspakter på den genetiska forskningen? Svara så utförligt du kan.
Som jag redan nämnt ovan kan man använda genetiken bl.a för att kontrollera om sjukdomar har gått i arv, för kloning och för släktforskning. Man kan t.ex upptäcka allvarliga skador eller mutationer på ett foster och reparera det. På många sätt är det alltså en väldigt värdefull möjlighet till att få kunskap och att åstadkomma något bra. Men det finns etiska aspekter av denna forskningen som man kan ha olika åsikter om. När forskningen inte används för att bekämpa sjukdomar, eller i något annat gott syfte så är forskningen mer tvivelaktig. Man kan t.ex använda genetiken för att bestämma könet på ett foster, och om fostret visar sig ha " fel " kön så kan man ta bort fostret. Likadant om man skulle upptäcka någon mindre skada på fostret. Det skulle också vara möjligt att " skapa " en individ med ett speciellt utseende som man önskar. Forskningen kan då leda till en slags sållning av bättre och sämre människor, samt att man griper in i naturens egen lag, vilket man kan ha åsikter om.
Jag själv tycker genetik forskningen är mycket viktig när den används i goda syften, som t.ex att upptäcka ärftliga sjukdomar och missbildningar. Även när man använder den i form utav brottsbekämpning är den viktig. Jag tycker däremot att det är ännu viktigare att det finns regler som styr den forskningen så den inte används på fel sätt. Så inte någon forskare missbrukar tekniken. Jag vill inte att man ska skapa den " perfekta " människan, utan vill att naturen ska få råda så långt som möjligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar